Förbönsriktlinjer för Oas

Här kan du hämta förbönsriktlinjerna i pdf-format.

 

Riktlinjer vid förbön och själavård inom Oas

2006-05-19, reviderad 2009-07-17

Vår tjänst är till Guds ära och människors tjänst. Det är Gud som sänt oss och Gud som gör verket. Vår uppgift är att hjälpa människor att släppa bördor och få ny kraft.

A. Du som arbetar med själavård tillhör en eller flera av nedanstående kategorier:

  1. Präst, pastor eller diakon.

  2. Avskild för tjänst inom ”Helhet genom Kristus”.

  3. Annan längre själavårdsutbildning eller utbildad inom psykoterapi.


B. Du som står i förbönstjänst:
är något av ovanstående, eller så har du uppdraget att vara förebedjare i din hemförsamling, eller så har du blivit rekommenderad till denna tjänst av någon inom Oas-rörelsens ledning.
Det är positivt om du har gått ”Kurs i läkande förbön” inom ”Helhet genom Kristus”.

I din tjänst som förebedjare i Oas önskar vi att du följer nedanstående:

  • Respektera att Oas är en rörelse inom Svenska Kyrkan. Föreslå inte omdop eller annat som inte är i enlighet med svenska kyrkans lära.

  • Om det kommer upp något som du är osäker om hur du ska hantera, sök upp någon av de ansvariga ledarna för förebedjare/själavårdare.

  • Var alltid beredd att stå till förfogande även när du inte är ”i tjänst”, t.ex. vid frånvaro av förbönskamrater eller när behovet av förbön är större än förväntat.

  • Hänvisa gärna till biktpräster och själavårdare. Dessa får naturligtvis kontaktas vid alla behov, inte endast när de är i tjänst. Men vid våra samlingar hänvisas först till tjänstgörande biktpräster eller själavårdare.

  • Det är önskvärt att du ber tillsammans med någon.

  • Be inte för någon som inte bett om förbön. Känner du dig manad att be för någon, fråga då om det går bra.

  • Den som ni ber för står eller sitter, om möjligt, med ryggen mot församlingen.

  • Det är inte självklart att alla vill ha handpåläggning. Fråga.

  • Be gärna med öppna ögon för att kunna ha ögonkontakt med varandra och se hur den som får förbön reagerar.

  • Håll inte högre ljudvolym än nödvändigt.

  • Var varsam med att be högt i tungor, alla är inte vana vid det.

  • Om du får tilltal och bilder, dela det med ödmjukhet och poängtera att det inte är säkert att det är från Gud, utan att det måste prövas, förklara gärna också hur.

  • Sammanfatta gärna tillsammans med den som önskar förbön: ”Har jag förstått dig rätt att vi ska be för … och … och…?” Blir du under bönen påmind om ytterligare ämnen fråga då gärna: Jag undrar om vi inte ska be också för… Är det OK?

  • Förbönen bör hållas kort. Det är skillnad på förbön och själavårdssamtal.

  • Markera tydligt att förbönen är slut med t.ex. ”Gå i Herrens frid”.

  • Undvik starka dofter (ex. parfym, vitlök, svett).

  • Bra att ha tillgång till Bibel och näsdukar.

  • Respekt och integritet är honnörsord som vi alltid ska ha i åtanke. Det är vad de tar upp vi ska be för, inte våra älsklingsidéer. Människor ska inte få nya sår vid förbönen och vi ska inte utsätta någon för ”andliga våldtäkter”.

  • Du bör själv vara van att ta emot hjälp i förbön och själavård.

  • Du får (bör) vara svag och beroende av Gud, men när du är i djup kris är det inte lämpligt att du är förebedjare.

  • Självklart kan du be att den som får förbön får andliga gåvor som du själv saknar, får helande från sjukdomar du själv lider av, får hjälp i svåra relationer där du själv har problem. Det är ju inte du som är alla goda gåvors givare!

  • Den som ber om förbön ska känna sig mer älskad av Gud efter förbönen än innan.

 

 
 

Kommande oasmöten

Oasdag på Klädesholmen
16 september
Oaskväll i Hedemora
06 oktober
Oashelg i Leksand
07 oktober
HöstOas
14 oktober
Fortbildningskurs för präster och pastorer
13 november